Maria hör till de lojalaste i mitt liv. Det började med en fest för snart åtta år sedan, sedan dess är vi fast hos varandra. Maria är klok, stressad, organiserad, en god mor, sambo och trofast vän. Maria är lojal, förstående, aktiv, naturligt vacker, och förmanande. Maria har alltid perfekt böjda ögonfransar. Maria finns alltid där, och den vetskapen gör mig trygg. En bild säger mer än tusen ord.
Maria vill jag ALDRIG bli utan.
I början av mitt bloggande sökte jag efter den röda tråden i mitt liv.
Denna tråd tror jag kan visa sig i olika skepnader, och jag tror att en massa olika röda trådar genomsyrar en människas liv - under ett helt liv, för att sedan bindas ihop i slutet till en enda enhet.
Sammanföring.
Förståelse, samförstånd, respekt, och löften som varar för evigt.
En del av Min röda tråd består av mina overkligt härliga vänner som gång på gång bevisar att det där med att vara vänner i torrt o vått, oavsett, villkorslöst, inte är utdömt på långa vägar.
Jag önskar alla andra i hela världen den kärlek och respekt, som jag får från mina vänner.
Och jag tackar en högre makt för varje dag jag har förmågan att kunna återgälda detta.
Och jag tackar en högre makt för varje dag som dom fortfarande finns vid min sida.
Det fanns en tid då jag inte fixade detta på rätt sätt.
Än idag känner jag mig, ibland och för ofta, otillräcklig.
Men de finns kvar ändå.
De har alltid funnits kvar.
Oavsett.
Varför?
Det vet jag inte.
[[28 nov 1990 kom livet ikapp.
Och näsknäppen jag fick då sitter fortfarande i.
När jag kommer ihåg alltför väl och minns lukten av sjukhus exakt som om det var igår, då är det faktiskt jobbigt. Min rädsla kryper in under skinnet på mig och det är verklighetens skräckfilm.
Vissa vet vad det handlar om och hur det känns, då verkligheten springer om en.
Kvar står man som ett fån och man förstod aldrig riktigt vad det var som hände.
Jag snackar aldrig om det.
Det är min privata fear.
En demon jag aldrig kommer bli kvitt.
That´s it.]]
[En dag tror jag dock att jag och denna skräckens demon kommer kunna bli vänner, tyvärr är det fortfarande för starkt för mig för att jag ska fixa detta. Tid kommer, men tills dess står vi på varsinn sida, och stirrar oss blinda på varandra]
TACK! P&K 
Kommentarer