*Babe in total control of herself*

Igår sa någon följande till mig:  

"Man vet aldrig vad folk tänker.
Han kanske inte visste vad han ville.

Han kanske inte menat att såra dig.

Han kanske bara är en idiot som inte vet hur man beter sig.

Som drar sig undan när det känns jobbigt. Sånt som är jobbigt för honom alltså.

Det är inte heller alltid så lätt att haja att jobbiga saker är olika för alla.

Ödsla inte tid på att försöka förstå honom.

"Menade han illa?", " varför höll han inte sitt löfte?"

Det spelar ingen roll.

Han gjorde dig illa och nu är ni inte tillsammans.

Nu går ni vidare.

Du går vidare.
Det är inte ditt ansvar att underlätta eller försvåra för honom.

1. Du kan inte låta dig och ditt mående styras av en annan part på det viset. Han svek dig: Skithuvud. Låt honom inte dessutom få dig att må piss, att få dig att rasa i vikt, att ifrågasätta dig själv.

2. Vad andra tänker och tycker är inget du kan ta ansvar för. Det är inte heller så viktigt. De flesta har fullt upp i sina egna liv för att hålla på och döma hur andra beter sig i sina kärleksrelationer. Man vet att det alltid är mer komplicerat än det ser ut. Lita på att folk kommer att göra sina egna bedömningar ändå. Du har inget ansvar inför dem.

Vad andra känner och tänker är deras ansvar.

Du måste se till att må bra oavsett hur han beter sig.

Ibland behöver man höra en tydlig linje.

Man kan inte ödsla tid på att försöka förstå.

Acceptera och gå vidare. Den enda man sårar är en själv.

Det är ofta också målet, så fokusera om.

Man behöver hjälp att hålla fokus och distans. Det är det man tappar när känslorna tar över.

Han skulle kunna skicka dina saker på posten.

Skulle du då leta efter nått nytt att haka på?

Det är därför man skriver "lycka till" och smileys. För att man vill hålla dörren öppen och bara såra sig själv men inte honom.

Frågan är alltså: Vad krävs för att få ett AVSLUT?

Svaret på det finns oftast inte i en handling, utan i en tanke.

Tiden läker.

Men den tiden måste du hålla dig borta från honom och inte fråga om honom eller höra av dig till honom. 

Behöver du skriva? Skriv ett elakt brev till honom som du aldrig skickar. Skriv ett elakt brev till dig själv, till mormodern eller vem som helst. Skriva allt du behöver och släpp det sen.

Ut och ligg med nån annan. Ibland måste man börja utifrån.

Jaga inte en massa yta, utan tänk bara "vad VILL jag?" "Hur uppnår jag det?"

Dvs i smått, tex "Jag vill ha tillbaka mina grejer" och slutar det där? eller är själva överlämnandet viktigt? tidpunkten?

Försök vara saklig.

Energin måste riktas på mot dig själv.

Du måste kunna må bra oavsett hur han mår.

Annars är du bara kvar och stampar."

Och helt plötsligt förstod jag på riktigt. Jag hajade den tydliga linjen.

TACK för dessa kloka och vettiga ord.

DU vet vem DU är.