Sover oroligt. Drömmer sjuka drömmar. Trött när jag vaknar. Orkar inte gå upp. Vill inte gå upp. Vill fortsätta sova. Fortsätta drömma. Fly undan verkligheten.
Jag är en zombie när jag väl kommer upp ur sängen.
Trevar mig fram i blindo till toaletten.
Att duscha tar en evighet.
Att föna håret ännu längre.
För att inte snacka om sminkningen.
Ida bjöd på lunch idag. Ris, kyckling och hemmalagad currysås.
Den traditionella te-stunden efter maten avnjöts framför friidrotts-VM.
Musse och Kallur hejades fram.
Även om jag efter en stund förflyttade mig och tekoppen till datorn istället.
Elias passade på att sova lite.
Underbar natur hemma hos Mejran och hennes lilla familj.
Jag älskar att åka dit och bara vara.
För detta ändåmål går jag gärna flera, flera kilometer
för att komma dit och hem.
Precis som Ulli gör för att komma på fika hos mig.
På eftermiddagen lämnade jag Ida och Elias åt sitt öde.
Johan hämtade mig för att köra mig ut till Mejran och Max.
Jag handlade med mig lite onyttigt fika (kunde inte låta bli).
Detta tryckte vi glatt i oss.
Alla tre.
Efter promenaden på 40 minuter.
Solen sken starkt, men luften påminde om en klar hösteftermiddag.
Jag undrade var sommaren tog vägen.
Mejran förklarade att den aldrig kom på riktigt.
Annars snackade vi halva och hela packeretter.
En middag ute med tjejerna som aldrig blev av.
Helgens festligheter.
Linedance.
Nu är hösten här.
I like!
Kommentarer