Vårväder ute idag. Tog en promenad och fika ute med Jenny och Jossan. Jag skulle inte köpa mer än kaffe, men så fanns det fortfarande semlor kvar. Och dessutom såg dom så hemskt smarriga ut. Jag föll för frestelsen. Det fick även bli en liten konfekt av nougat...mmmmmmmmm.
Blev ledsen förut, och jag blev så irriterad på mig själv. Försökte torka bort tårarna och glömma. Men det gick sådär. Ingen syndaflod, men ändå tillräckligt mycket för att irritationen skulle växa. Jag skulle ju inte! Jag hade ju lovat!. Ibland rår man ju inte för sina känslor, och inte alltid går det att förklara. Även om det skulle vara så mycket lättare då. Men kanske livet i sig skulle vara så mycket tråkigare och plattare då... om allt gick att förklara.
Detta är ju övergående.
Kommentarer