*Babe in total control of herself*

Har utnyttjat kollektivtrafiken under dagen. Det ger mycket tid till eftertanke. Och ytterligare rannsakning, som jag förresten ägnar varje ledig tid åt. För varje gång skalar jag av ytterligare ett lager av mitt yttre. Varje gång lika smärtsamt, men också upptäckande.

Jag driver mitt inre och mina känslor till avgrunden. För att se om jag klarar av det. Nu för tiden gör jag det. Jag kan hantera det som förr var destruktivt, och jag kan istället se det som något konstruktivt och positivt. Men en tid fixade jag inte detta alls.

Nu är jag vinnaren.

Lunchade med Linda i Skövde. Ääääääntligen. Efteråt strosade vi på stan lite, samtidigt som vi pratade livets allvar -vid solglasögonen på Åhlens, vid inredningen på Åhlens, framför dryckes-kylen på Pressbyrån...vi diskuterar något och allt stannar upp. Det spelar ingen roll var vi är. Det ska diskuteras.

Jag hoppas vi kan ses snart igen.

Linda sa "Du är fri" - och då fattade jag ännu en gång. Jag fattar hur jag känner, och jag fattar att det faktiskt är så. Jag lever mitt egna liv nu. Genom mig själv. Oberoende. Stark. Inget känns bättre.

Efter Skövde åkte jag till Vinninga. Malin, Max och Morris mötte mig vid bussen. Vi tog en promenad hem till deras lilla näste. Det bjöds på lunch och fika. Senare på kvällen gick jag till bussen, för att åka hem.

Lyckades då fånga en vacker kvällssol.

Dom som är mina vänner, och som känner mig vet hur jag är som människa, som vän...alla mindre angenäma sidor har uppkommit i samband med kriser. Tyvärr. Men då är vetskapen, att jag har människor i min närhet vars lojalitet och tillit aldrig försvinner - oavsett, så oerhört befriande.

Ni bara finns där - och stöttar, stöttar, stöttar, stöttar.....och allt har sin tid. Nu mer tydligt än någonsin.

Tack Linda för en supertrevlig dag. Inte en dag för tidigt. Nästa gång käkar vi lunch i Lidköping - när forden är frisk.

Tack Malin för den goda maten och för den superonyttiga kolakakan, ha ha ha - snart får vi festa loss lite!

I´m So Happy!!!!